söndag 22 september 2013

Kärlek

När det blir höst så brukar jag köpa några ljung att pynta med tillsammans med mossa och annat fint som butik Skogen erbjuder. Det har jag gjort även i år, men jag köpte även mina allra första prydnadskål - nånsin. :)
 
 
 
När vi bodde vår första höst här i huset så kom min ena svägerska med ett fång kärleksört och hon berättade då att jag till våren kunde plantera ut den i rabatten.
Trädgårdsintresset på den tiden och många år framåt var då obefintligt, men vi hade ju något som man kan likna vid rabatt i alla fall så jag planterade faktiskt ut den.
 
Sen gick tiden och när jag intresserat mig för trädgård några år mindes jag det där och tog in en bukett på hösten och nu har jag ganska mycket kärleksört faktiskt!
 
 
Min svägerska är bara 55 år, men drabbades för flera år sedan av alzheimers. Det är en stor sorg för oss alla att vi inte har kvar den svägerska i mitt fall, syster, dotter, fru, mamma och vän, som hon en gång var.
 
Idag tog jag in en bukett igen. Den kanske inte blir kvar tills våren, men kärleksört för mig kommer alltid att förknippas med min älskade svägerska.
 
 
Just idag är det åtta år sedan min pappa dog. Jag tog med mig en bukett till hans grav.
Min pappa fick också tidig alzheimers då han inte ens var fyllda 60 år när han diagnoserades den hemska sjukdomen.
 
 
Jag blev lite mer privat än vad jag brukar vara här på bloggen, men just den här helgen har tankarna varit extra mycket hos min svägerska och jag minns min pappa, som alltid, med stor kärlek. ♥
 
 
 


6 kommentarer:

  1. Vilket fint inlägg, om än sorgligt. Den där sjukdomen är hemsk. Makens farmor var lite över 60 när hon fick diagnosen och dog sedan 72 år gammal. Just det där att människan finns kvar men inte den person hon/han var en gång är plågsamt och sorgligt för alla runt om.

    Måtte ett botemedel komma snart.

    Varm kram till dig!

    SvaraRadera
  2. Alzheimers är en så grym sjukdom! Förstår att du sörjer. Kärleksört är ett passande namn i det här fallet!
    Du skriver att du tog in en bukett på hösten och sen fick du mycket kärleksört. Menar du att du kunde få nya plantor från höstbuketten? Hur?
    Ha det gott!/Laila

    SvaraRadera
  3. Att se någon drabbas av Alzheimers är så fruktansvärt. Vi hade en god vän som drabbades redan för 12 år sedan (han avled för två år sen) i ganska unga år. Men det värsta var att han i sina klara stunder visste vad som väntade eftersom hans mamma hade det också. Och han har två söner som naturligtvis nu är mycket oroliga! Hemskt!!
    Det är så snyggt med prydnaskål, jag måste nog köpa på mig några. Fast jag har ännu inte riktigt kommit till höstblomningen. Här blommar sommarblommorna fortfarande för fullt!

    SvaraRadera
  4. Så fint du skriver om din svägerska och pappa. Att kunna förknippa en växt med en speciellt person ger växten en extra dimension. Och en växt som kärleksört känns ju extra passande.

    Kram!

    SvaraRadera
  5. Jag förstår precis vad du menar... Min mamma har just fått sin diagnos, 61 år gammal och det har varit/är otroligt tufft. Förutom dåligt minne så som följer med alzheimers så är även allt runt omkring också väldigt svårt och jobbigt att hantera. Rädsla, förvirring, maktlöshet, oro, depression, ångest... ja listan kan göras lång :( Hoppas att de hittar ett botemedel snarast eftersom det är en brutalt grym sjukdom...
    Vad fint att ha en kärleksört förknippad med en person man tycker väldigt mycket om. Det kan hjälpa en när det känns som svårt.

    Kram!

    SvaraRadera
  6. Det är fint att tänka på de nära och kära, de som lämnat en i sorg kanske aldeles för tidigt. Vackert med höstfärger, de skänker en inre glädje

    kram kajsa

    SvaraRadera