måndag 2 juni 2014

En måndagskväll som denna

En solig måndagskväll som denna har jag tagit till med släggan minsann!

Inget kul jobb, men det är mitt eget påhitt så jag får allt fixa det på egen hand. Jag ska försöka köra 8-10 tegelpannor per dag, men ikväll blev det betydligt fler. 


Maken har tagit sig an det staket som ska vara avgränsning till köksträdgården. Mitt påhitt även det, men det är han väldigt mycket mer med på än tegelkrosset. Om jag säger så.  
Jag är tacksam för staketbyggandet och för att han kör hem tegelpannorna till mig. :)

Vad gör du en vacker måndagskväll som denna?

Förra sommaren tokborrade jag hål i glasassietter och nu krossar jag tegel - varför göra nåt som är enkelt någon gång?

6 kommentarer:

  1. Inget finlir för dig inte, utan det är liksom släggan fram. Spännande projekt, hoppas på att få se mer.

    /Jenny

    SvaraRadera
  2. Ja, varför gör du inget enkelt? ;) Spännande att se vad det ska bli i slutändan.

    Kram

    SvaraRadera
  3. Nu blir jag nyfiken, vad är det för projekt som du har dragit igång?
    Själv har jag varit på 15-års kalas. Det blev en jättefin kväll för att sitta ute och äta god jordgubbstårta :-)

    SvaraRadera
  4. Spännande, ska du gå på dom sen?? hoppas du inte är arg också,för då går det åt alldelens för mycket energi.Jag själv sitter vid datorn och skriver inlägg och lita annat nödvändigt.
    Ha en fin vecka
    Kram Meta

    SvaraRadera
  5. Vad du är flitig...blir nyfiken vad det krossade teglet ska vara till dock. men att göra allt själv, ger en en sådan skön känsla.
    Kämpa på!!

    kram Kajsa

    SvaraRadera
  6. Jag gör inte som du, styrketränar, *fniss* undrar vad ditt påhitt ska bli . . . .
    Jag har många tegelstenar men jag ska inte slå sönder dem, mina idéer är många, jag låter dem mogna ett tag i skallen.
    Denna regniga dag (nödvändigt bra) är också en ledsam dag för oss. Dottern med fam. i Ängelholm fick söva ner katten 'Bullen', de åkte till oss 28 mil t.o.r. för att begrava deras Persier i vår skog bland alla andra av våra husdjur.
    Rolf gjorde en kista och det blev så klart en sorglig ceremoni för dem och oss, Bullen var mkt speciell, som en hund.
    Sen har jag läst lite bloggar som jag ej hunnit på någon vecka.

    Ta det lugnt med släggan/ Eva

    SvaraRadera