fredag 28 februari 2014

Med blicken i skyn

Jag hamnade på mitt nuvarande jobb av en slump. Sedan dess har det hunnit gå tretton år och jag som aldrig skulle sitta vid ett skrivbord har gjort det så länge nu.
För en tid sedan tipsade min bästa syster mig om en trädgårdsutbildning som skulle starta på pendlingsavstånd.
Det var aldrig någon tvekan - det stod mitt namn på den utbildningen.
Jag sökte och blev antagen, men för några dagar sedan kom beskedet att det inte är nog många anmälda och utbildningen ställs in.
Jag såg så mycket fram emot att äntligen göra något annat och göra något som jag vill till 100%.

Nu hoppas jag att de gör ett nytt försök nästa år och det blir en utbildning då istället.

För mig är det ändå ett steg framåt att jag lyfte blicken från tryggheten och vågade ta ett steg i en helt annan riktning. Eller, nu blev det ju inget steg, men modet fanns och finns här. :)


Nu - fredag och roligheter väntar i helgen och sedan några dagars sportlov tillsammans med barnen!

Trevlig helg!

5 kommentarer:

  1. Men så spännande och så synd att det inte blev något av. Vem vet vad det kan leda till? Att du börjat tänka på att göra annat alltså.

    Kram

    SvaraRadera
  2. Det var ju synd när du äntligen kom dig för, men det har säkert gett mersmak Det kanske är nåt annat du skall göra
    Ha en fin helg
    kram Meta

    SvaraRadera
  3. Vad tråkigt att kursen inte blev något av, men jag rekommenderar verkligen att man ska "våga" göra något annorlunda. Man har ju bara ett liv.....
    Hoppas nu att det "trevliga" du skulle göra i helgen verkligen blev riktigt lyckat!
    Susie

    SvaraRadera
  4. Oj så spännande att du vågar tänka nytt, och trist att det blev inställt. Jag har de senare åren inte känt mig speciellt nöjd med mitt jobb, men har jättesvårt att tänka om. Det finns så många aspekter att ta med när jag försöker tänka nytt... Och så är jag en fegis...

    Heja dig!

    Kram Malin

    SvaraRadera
  5. Åh. Jag känner med dej. Vilken besvikelse. Men som sagt, ett steg är taget och "plötsligt händer det".... Själv står jag stilla och väntar på att något skall slå mig i huvudet för att få mig att ta STEGET!! Dumma mej!

    SvaraRadera