Regndroppar

Har ju nästan glömt, jag har ju inte visat mitt "nya och snygga" egengjorda skydd för vattentunnan. Med skydd menar jag förstås för att man inte ska behöva se den gigantiska plasttunnan för regnvattnet.

Jag gick till byns bygghandel och fick där tag på spännband i plåt som jag "flätade" runt tunnan. Snart kommer de att rosta fint! Det är ju ingen hemlighet att jag gillar rost. :) Tänkte först skynda på det genom att spruta på saltvatten, men tiden får har sin gång.

Tunnan är alltså stor, men har en tappkran i vattenkannshöjd, praktiskt.

Nu är det "bara" nya hängrännor och stuprör som fattas då!

Krolliljorna blommar fantastiskt länge i år!

Idag kanske vi får lite värme och även om jag själv tycker det är på tok för kallt för att bada så åker vi nog till sjön idag, lite fika och bad för den som vill!

Mera!

Fördelen med att det är så kallt, den enda fördelen faktiskt, är att pionerna står fina så länge innan de blommar klart.

Pionen är ju min favoritperenn och det här är varken första eller sista pionbloggningen i sommar. :)

Gillar mest de vita och ljust rosa pionerna. De cerisa har jag inte varit lika förstjust i, men det går ju inte motstå den här läckerbiten!

Den här blommar för första gången i år och bjuder bara på en enda blomma, men den har jag synat från alla håll och kanter och även kört ner näsan i ett antal gånger. :)

Jag har aldrig tidigare haft så många pioner som blommar med många blommor och det känns otroligt bra att kunna ta in buketter och även ta med sig när man ska bort! Tidigare har jag inte känt att jag har så många så att det räcker till annat än att låta dem stå kvar ute.

Förutom att blommorna står längre när sommarvärmen saknas så börjar jag bli less på den här kylan nu.

Jag brukar inte bry mig jättemycket om vädret, förutom när det är ihållande regn, men det märks att jag inte har något särskilt projekt ute nu, för när man är sysselsatt med nya rabatter, stenläggning eller liknande så gör det inte så mycket om det är mulet.

Nåja, lite städning inomhus är ju alltid behövligt också...

Vad gör du när solen inte skiner?



Äntligen blommande slänt

Här kommer några rader från mig mitt i semestern.

Vädret är av och på hela tiden och jag har varit innerligt trött på kylan som inte alls hör hemma i juli.

Idag och igår har jag tinat upp lite då det i alla fall varit mer shortsväder än fleecetröjeväder.

Jag sitter i min nya favorithörna och bara njuter av sommarens blomning och dofterna som det för med sig!

Pionerna blommar nästan alla nu, några har fortfarande bara knopp, men det är bra för då förlängs njutningen!

När jag köper nya pioner sparar jag namnen på dem och tror att jag ska komma ihåg vilken som planterades var, men det gör jag naturligtvis inte...

Förra sommaren tog vi ju äntligen tag i släntrabatten som bara bestod i hemskt ogräs plus nävorna jag nyss visade. Sommaren innan hade vi grävt bäcken som också är en del av den här slänten.

När vi grävt bort allt (nästan) ogräs och fyllt på med ny jord planterade jag tillbaka nävorna och fyllde sedan på med sånt som jag hade och fådda blommor. Köpte till ett par rosor och några pioner bara. Eftersom det är brant och svårjobbat så var planen att den bara skulle fyllas ut med nästan vad som helst och så skulle jag vara nöjd. Och så fick det bli.

När jag gör nya rabatter så använder jag mig i stort sett bara av små frösådda plantor och det tar tiiid innan barjorden är borta och man ser slutresultatet.

Nu hade jag stora plantor i slänten och vilken skillnad det blir då. Nu blommar det för fullt och det är knappt någon centimeter av barjord!

Bilden är inte rättvis, det är egentligen stora sjok och mååånga meter vi pratar om. Den fortsätter även uppåt i en krok och förbi björken som man anar i övre delen av bilden. Från mitten till höger och uppåt.

Det känns som att allting blommar samtidigt, men kvar är riddarsporrar, liljor, kärleksört, lavendel, rosor, veronikor och annat som har sin fägring kvar.

Nu ska jag bara låta den vara. Nästan. Betonikan ger inte rosorna något utrymme och det ska de naturligtvis få!

Jag hade tänkt mig att ta lite översiktsbilder av hur det ser ut hos mig, men jag är så himla dålig på det och är väldigt kritisk till hur det ser ut  (på släntbilden ovan syns både gräsklippare och vattenslang, men det var inte så farligt den här gången) hos oss så det blir nog mestadels närbilder även i fortsättningen.

Hoppas ni har det supergott i solen!

Prins?

Ser du vad jag ser?

På stenen längst ner till vänster sitter han och väntar, eller vad han nu gör, grodan. En prinsgroda kanske?

Han trivs vid bäcken...

...och vi trivs med grodan. Kan ändå skvätta till och hoppa högt när han, från att vara osynlig och blick stilla,  hoppar upp och iväg framför mina fötter. :)

Att ta till nävarna

...eller nävorna. :)

För många år sedan, innan trädgårdsintresset hade tagit fart, köpte vi fem nävor som vi tänkte fylla ut en tråkig slänt med. Hade sett det på en granntomt och tänkte att det skulle bli fint.

Nämnas kan ju att det inte alls var nävor hos grannen, men det är en annan historia. :)

Mycket har hänt sedan dess och numera är den tacksamma nävan en favoritperenn.

Jag har flera andra nävor nu, men den på bilden är den första!

Jag älskar hur den brer ut sig och blommar fint i rosa för att sedan få en underbar röd bladfärg om hösten!

Kvällens springtur bjöd på regn, men också vackra vyer!

Sommarsverige är fint!

Efter springturen blev det te och Barnmorskorna på teven, gillar den serien så mycket!

Må så gott!

PS. Roligt att så många gillar mina pionstöd!

Favorithänget

Häromsistens jobbade jag med stålband och det är bara slutfinishen kvar på det pysslet sedan så är det färdigt. Måste bara in till stan först.

Grovjobbet har fortsatt. :) Bultsax och armeringsmatta kan vara användbart till mycket.

Den här gången har det blivit pionstöd. Jag har flera pioner som saknat stöd, men nu har jag rått bot på det. Nästan i alla fall, för sista mattan hängde vi upp som en spaljé på nymålade bodväggen istället.

Jag låter de stå ute året om och det blir absolut snyggast osynligast om man låter pionen växa upp i stödet och inte så här som nedan när jag pressat ihop pionen för att få dit stödet.

De första pionstöden vi gjorde för flera år sedan la vi även en bit matta över, vägrätt, så att den får stöd åt även det hållet.

Avslutar med bilder på min nya favoritplats i trädgården!

Smidesgungan har redan använts flitigt trots att vi inte haft den så länge!

Jag började med en minihundgårdsrabatt på kanske en och en halv meter och en klätterros, men har nu allt eftersom tagit bort varenda centimeter av gräsmattan som vi hade här uppe.

Rosen som är kvar mot hundgården är en Polstjärnan och vovven har käkat upp den allt eftersom den växt in i hundgården så därför har jag nu ställt dit en överbliven "stege" för att hålla ut den något. Inte särskilt snyggt, men det funkar praktiskt i alla fall.

Tänk vilken superstart jag fick på semestern när det gäller vädret! Vi har haft så otroligt varmt och skönt. Vi har mest häckat hemma, men det tar lite tid för mig att varva ner.

Hoppas ni andra också njuter sol och härliga trädgårdssysslor!

Rostigt

Hurra!! Nu har jag äntligen påbörjat min semester!

Helgen har bjudit på fint väder, vackert dop och trevlig picknick med vännerna.

Idag har jag haft fullt upp. Konstigt nog kan jag inte säga riktigt VAD jag har gjort - vattnat lite, dragit ett ogräs eller två, skördat första gurkan (!) och just ja, bakat bullar.

Jag har också flätat lite grann.

En liten tjuvkik kommer här:

Vallmon blommar nu, jag har flera som alla är i rosa.

Jag har en eller två nya vallmo också, de blommar inte än, så det blir spännande att se vilken färg de är i!

Den mörkblå aklejan har mest gjort sitt och har nu lagt sig ner och bildat ett parasoll åt taklöken.

Har du också semester? Är det i så fall semester i trädgården eller ifrån trädgården?

Imorgon ska jag forsätta "fläta" och försöka bli klar, men jag har massor av annat att fixa med utomhus så eventuellt fixar jag med nåt annat istället.

Nu mullrar det här ute och himlen är alldeles svart!

Ha det finfint alla!