söndag 2 oktober 2011

Tiden

Det brinner nästan i träden nu, eller rättare sagt brann för idag har mattan blivit gul istället så det fullkomligen rasat löv från träden. 


Jag och familjen har haft det så bra att min man var hemmapappa/man åtta-nio månader. Nu jobbar han igen sedan några veckor tillbaka och det är en stor omställning för oss alla. Han har ju kunnat skicka iväg barnen till skolan och ta emot dem när de kommer hem igen, förbereda middag, handla, följa med barnen till frissa och tandläkare. Annat har vi delat på, men då haft mycket fritid tillsammans hela familjen och jag är tacksam över att vi hade den möjligheten!

Nu är fritiden något mer begränsad om jag säger så, så vardagarna känns som de bara drar iväg i ett nafs.

I helgen har vi varit inomhus och stökat, fixat och pysslat. Nu är golvet jag pratat om tidigare isolerat och den stora dagen Kanelbullensdag (4/10) är förberedd, dvs jag har bakat bullar!

Innan middagen smet vi ut en sväng med hunden och kunde njuta av solen!


Vad har du gjort i helgen?

Må så gott!

3 kommentarer:

  1. Låter skönt att din man kunde få njuta av att jobba mer med hemservice och att umgås med barnen, synd att det är över!
    Du undrade vad man gjort i helgen; MASSOR!!!

    SvaraRadera
  2. Så härligt att ha haft det så i nästan ett år? =) Känner igen det där att vardagarna och helgerna med för den delen, försvinner i ett nafs! Det gäller att hitta de små guldkornen som gör att man minns dom!

    Ha det fint!

    Veronica

    SvaraRadera
  3. Det är verkligen vackert i vårt land nu (Ja, det är det väl allt som oftast iofs.)

    Underbart låter det att ha maken/pappan hemma sådär i några månader. Det är verkligen inte lätt att få ihop vardagen med allt vad det innebär. Alla måste går ju automatiskt först men när och hur får man tid för det man egentligen vill göra, för sin egen skull och även tillsammans? Det känns som att jag jobbar, tvättar, lagar mat, tömmer och fyller diskmaskinen, sorterar tvätt, plockar med post och liknande, handlar mat och, kanske mest av allt, kör son och dotter till aktiviteter. Vi bor ju på landet och de kommer ingen vart om inte vi kör. Vardagen är så inrutad. Jag tror absolut inte att vi har det värre än andra med därmed inte sagt att det inte är frustrerande.

    Här ska bakas bullar i morgon är det tänkt. Egentligen hade jag tänkt göra det i går men då var vi på handboll och det tog hela dagen.

    Kram!

    SvaraRadera