Turkos pärla

Som för att avsluta min lite försenade sommarsemester gjorde jag en liten vandring i fjällvärlden. 

Det var sonen som skulle skjutsas till Vålådalen för ett skidläger. Mannen och dottern var i älgskogen och jag passade på att gå Blanktjärnsrundan när jag ändå hade åkt så långt. 

Det är inte på själva fjälltopparna, men en mycket vacker natur och så den fantastiskt turkosfärgade Blanktjärn som grädde på moset.

Tyvärr klarade jag inte , med kamerans hjälp, att återskapa den fantastiska tjärnen, men bjuder på några bilder i alla fall. 

Det var fortfarande tidig dag när jag tog ryggsäcken och gav mig av. Det var lite dimma och det gjorde ju att utsikten mot fjällen var något begränsad. 

Färden gick över rötter och stenar, spångar och branta backar uppför och nerför.

Fortfarande är fjällen dolda av dimman. 

Blåbärriset var färgat i finaste rött, och träden hade börjat gulna så smått, men det var inte så stor skillnad mot hemmavid.

...men kortet nedan kan nästan uppfattas vårlikt i sina färger tycker jag.

Dimman försvann allt eftersom det blev mera dag.

På vägen tillbaka i skogen träffade jag på de här två renarna.

Det var en jobbig, men fin vandring. Det blev himla svettigt bara, för innan jag var tillbaka igen värmde solen till rena sommarvärmen!

Jag kan rekommendera detta som ett alternativ till den "vanliga" fjällvandringen. Många springer rundan, men de flesta går och har matsäck med sig och slår sig ner vid själva tjärnen för en fika i nästan magisk miljö.